Husmanskosten, var tog den vägen?

ömalmhallsmörrebröd

Husmanskosten, var tog den vägen?

Först så får vi fastslå att den ännu inte är utdöd men den har de senaste årtiondena varit på kraftig tillbakagång. Sedan så undrar säkert många vad husmanskost är för någonting idag, jag ber att få återkomma till det, då svaret kanske förundrar en del av oss.

Men vad är då klassisk husmanskost om man ställer frågan lite rakare, ja slår vi på ordet i ett lexikon eller på Google är svaret, enkel, okonstlad, genuin, gammaldags och traditionell mat utan krusiduller. Denna mat, som ofta hade med lite fetare ingredienser fick sin renässans på 60 talet bland annat genom den fantastiska kocken och nestorn Tore Wretman. Idag får vi nog anse Wretman vara den mest enskilda och kanske viktigaste katalysatorn för att Svensk matlagning rönt och fortfarande når stora internationella framgångar oavsett om det handlar om matlagnings OS eller Bocuse D’or.

Tore Wretman la grunden och banade vägen som den moderna matlagningens fader tillsammans med andra erkänt stora och kunniga kockar som bl.a Werner Vögeli som under många år verkade som ansvarig på Operakällaren och som Hovtraktör, men som också kom att betyda mycket för renässansen inom svensk kokkonst. Det finns givetvis ett radband med fantastiska matlagare i nedstigande led från Tore Wretman och framåt och utan dessa framgångsrika kockar hade vi aldrig nåt den internationellt erkänt höga nivå som vi idag åtnjuter med totalt 26 restauranger runt om i landet som är listade i Guide Michelin med sammanlagt 32 stjärnor.

I Wretmans ”Nouvelle husman” skar man gärna ned på användandet av fett i maten, vilket var mer vanligt att ha i redigt av för ett sekel sedan. På den tiden var det mycket vanligare med kroppsarbete i större utsträckning än vad det är idag i vårt mer stillasittande moderna samhälle. Detta i sig föranledde användandet av nya former av råvaror, vilket kom att ändra tillagningsmetoderna för alltid och på så sätt ta vara på råvarornas näringsämnen och smak.

TW

Den internationellt mest kända Svenska rätten är kanske köttbullen, men som faktiskt inte är Svensk i ursprunglig mening. Den härleds utifrån den Svenska kungen XII när han 1709 retirerade in över det Osmanska rikets gränser efter nederlaget i Poltava, som benämns som det kanske mest kända slaget i det Stora Nordiska Kriget. Detta mynnande i sin tur ut i att de belägrade Bender i nuvarande Moldavien och som byte från denna tid i Bender kom köttbullen till Sverige och allt annat får väll anses vara historia idag.

I dagens Sverige får man nästan gå på finkrog om man vill ha genuina smaker och lite historia till bords. Den Gyldene Freden har från år 1722 serverat Svensk husmanskost och enligt de själva har själva namnet sitt ursprung från freden 1721 i Nystad. Oavsett det så är denna klassiska krog ett säkert historiskt kort om man önskar äta husmanskost, vilket vi även kunde göra på Eriks Gondolen ett par stenkast därifrån vilken numera drivs av dottern Anna Lallerstedt. Men smakar det så kostar det tycks parollen vara då det är dyrt att äta på dessa två numera klassiska vattenhål och finkrogar.

Vill man inte öppna plånboken fullt så mycket så måste jag nämna restaurang Pelikan som serverar husmanskost i en klassisk gammal ölhall från omkring 30-talet. Där kan man få allt från sillbullar till min favorit på deras meny, fläsk med löksås, en klassiker i husmanskostens Sverige och till en i regel lägre kostnad från vad det normalt sätt kostar på en av de finare krogarna, om de ens serverar denna form av ursprunglig matlagning.

ömalmhalllisa

Uppskattar man kanske Benders köttbullar så beger man sig till den klassiska Kvarnen vid Björns trädgård några hundra meter norrut från Pelikan på Blekingegatan. Oavsett om man följer plånboken eller väljer att gå på Den Gyldene Freden så är ett besök på dessa restauranger ett måste när man besöker Stockholm och jag kan lova dig att du förmodligen kommer att vallfärda dit vid ditt nästa besök till Stockholm.

Wallenbergare

Just den ursprungliga Svenska maten eller som vi säger husmanskost är dessvärre på väg att att försvinna ut till förmån för maträtter som dagens barnfamiljer börjat se som husmanskost. Dessa rätter är för att nämna några exempel numera pasta i olika format samt hamburgare och pizza och du kanske höjer på ögonbrynen och säger – men det är ju snabbmat, och dessvärre så är det så att idag kontra för 50 år sedan så använder vi mindre än hälften av den befintliga tiden idag till att verkligen laga mat.

Detta beror på många faktorer som ändrats genom årtiondena men framför allt så är en bidragande orsak till det hela att både mannen och kvinnan förvärvsarbetar idag något som var mindre vanligt förr då det oftast var kvinnan som var hemma och tog hand om vardagsbestyren. Idag har de flesta även ett tyngre ekonomiskt ansvar att bära då många av oss har lån på hus och hem att amortera på, så vem har idag tid att laga mat tycks många resonera. Till följd av detta så har snabbmaten ökat i omfattning något som är olyckligt då våra barn riskerar att få i sig sämre näringsinnehåll än vad som egentligen får anses vara nyttigt.

Samtidigt så är det rätt ironiskt att det varje år investeras miljarder kronor i att bygga om köken i våra hus och bostadsrätter där blänkande kök blivit något av en statussymbol för många, men att laga mat från grunden gör numera färre än tidigare. Sett utifrån mitt perspektiv tycker jag att det ändå är rätt anmärkningsvärt att Sverige av idag med kändiskockar som syns överallt omkring oss, i alltifrån tv program till tävlingar om vem som kan hacka den där löken snabbast, där kändiskockarna i sig kan ha hela serier av porslin och köksutrustning till försäljning uppbackade av mediokra viner på Systembolaget, inte spenderar mer tid själva i sina kök än den tid som vi lägger ned på att titta på struntet.

I ett så kockintensivt land så måste det väl ändå finnas tid att använda den dyra Globalkniven du investerade i från den fina butiken på hörnet. Nu hänger den vackra kniven mest på den rostfria magnetlisten där i köket och samlar damm för att ingen i familjen. vare sig kan, vill eller anser sig ha tid till att laga maten.

Isterband med dillstuvad potatis

Nej, någonstans är det ett pågående generalfel som hindrar många från att stanna upp för att hinna planera veckomatsedlar, köpa ingredienser samt ta den tiden det tar att laga till maten, till att njuta tillsammans och höra sig för med barnen vad de fick i skolan och faktiskt bena ut vad det var som var äckligt om nu något var det.

Jag tror att vi måste lära våra barn om mat generellt och då behöver givetvis inte allt utgå från husmanskost men vi som föräldrar har faktiskt det största ansvaret för att ”utbilda” våra små till att förstå och lära sig om vår matkultur innan den är helt borta, att de sen kanske inte tycker om den är en helt annan historia.

Keep on cooking!

En reaktion till “Husmanskosten, var tog den vägen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.